Vi skickar inom 24 timmar – Fri frakt vid beställningar över 399 kr

Intervju med Staffan Ekholm om Stora boken om fjällvandring

Allt du behöver veta om fjällvandring – i vår tjockaste bok någonsin!

Aldrig förr har Calazo gett ut en så stor och tjock bok som just Stora boken om fjällvandring. Den är fullspäckad med kunskap, tips, smarta knep och inspiration. Den som aldrig satt sin fot på en vandringsled i fjällen hittar grunderna: Om allemansrätt, matlagning, ledmarkeringar och hur du slipper myggen. För den som redan är en inbiten fjällvandrare finns gott om fördjupning. Allt från avancerad kunskap om fjällorientering till hur du vadar över ett strömt vattendrag. Staffan Ekholm har både fotograferat och skrivit boken.

När man har läst hela boken, vad kan man då?

– Om man applicerar det man läser på sitt friluftsliv har man kunskap för att röra sig i nästan alla delar av den svenska fjällkedjan från maj till oktober. Mycket av kunskapen går också att överföra till vinterfriluftsliv.

Om man är total nybörjare, kan man läsa boken och sedan ge sig ut?

– Ja, det är väl som Stenmark sade, ”de ä bar å åk”. Jag tycker det, absolut, men min erfarenhet av folk som ger sig ut första gången är att man ofta drömmer om det stora äventyret och gör det för stort första gången.

Fjällräddningen får rycka ut allt oftare för att hjälpa oerfarna fjällvandrare – kan den här boken få stopp på det?

– Nej, det tror jag inte. Men Fjällräddningen får ofta rycka ut för smågrejer som skoskav och överbelastade höfter, för att vandrare inte är förberedda. De onödiga utryckningarna kan man hoppas att man slipper. Jag har till exempel skrivit hur man tejpar fötterna och hur man snörar kängorna för att slippa skoskav. Fjällräddningen ska inte behöva rycka ut för det – å andra sidan kan man förstå att skoskav är hemskt när man får det.

Så vilka är dina tre bästa råd till en nybörjare som är sugen på fjällvandring?

– Börja smått. Även om man har stora planer och har som mål att vandra i Sarek ska man ta sig till det målet successivt. Börja gå hemma på en låglandsled, ta sedan turer mellan stugor i fjällen och när du känner dig trygg med att ge dig ut med tält gör du det. Mitt andra råd är att förbereda sig hemma. Många är dåliga på det och går in sina nya skor ute på turen. Man bör gå ganska mycket med sina skor och sin ryggsäck hemma, i varierad natur. Man kan jämföra det med ett maraton, väldigt få människor skulle ge sig på att springa ett maraton utan att förbereda sig först – men att gå 10-15 mil i varierad terräng är också en stor ansträngning. Ändå är det många som går en sådan sträcka utan att förbereda sig tillräckligt och kanske till och med med ny utrustning, som exempelvis skor som inte är ingångna.

Till sist ska man ha en rimlig bild av vad man ska göra. Bär inte för tungt och gå inte för långt så att du bara tittar ner och ser dina fötter, och är så trött när du stupar när du kommer fram. Se helt enkelt till att du är pigg nog för att uppleva fjällen. Och tänk på att det är lika mycket fjällupplevelse att vara 2 km från fjällstationen som 25 km från fjällstationen.

Hur gjorde du när dina barn var små nybörjare?

– Då hade vi tält och gick ett par kilometer från fjällstationen och så var vi bara där. Det tror jag att många missar, att man bara kan vara i närområdet.

I boken beskrivs sju svenska fjällområden – vilka tre är dina favoritområden?

- Det är väl omöjligt att inte säga Sarek. Eftersom det är det största området där vi blir helt utelämnade till vår egen kunskap. Vilket är spännande eftersom vi inte är det i vardagen. Sedan har jag under den här skrivprocessen blivit väldigt förtjust i södra västerbottensfjällen. De vill jag besöka mer, området kring Marsfjällen och Borgafjäll. Där finns jättefina vandringsleder och är otroligt vackert, men bara en bråkdel av besökarna om man jämför med Jämtlandsfjällen. Jag var där i fyra dagar i september och såg inte ett enda skräp och bara två personer! En tredje favorit är nog ändå Jämtlandsfjällen. Det är så oerhört lättillgängligt för den som vill komma igång. Det finns mycket service och man möter många andra vandrare, så det krävs inte jättemycket av en ny vandrare. Samtidigt kan man bara kliva en bit utanför de populära lederna och gå helt själv. Den variationen är så bra.

Vilken slags fjällvandrare är du själv?

– Jag började som en riktigt tomtig, hardcore expeditionsvandrare som vägrade gå på en led, haha! Det var för 35 år sedan och då skulle det vara tung packning och jag skulle vara ute i naturen själv. Jag tycker fortfarande att det är härligt att vandra så men numera är den vanliga vandringen 3-4 dagar där jag delvis går själv, delvis kommer till en fjällstation och njuter av en bastu. Jag har blivit en social vandrare och tycker jättemycket om att träffa folk på fjället.

Varför skrev du boken?

– Jag har försökt gå ordentligt på djupet i fjällvandringens alla aspekter och samtidigt göra en bok som är inspirerande och vacker. Den stora anledningen till att överhuvudtaget skriva en instruktionsbok om fjällvandring är för mig att få ut mer folk på fjället, för att fler ska få uppleva den fantastiska natur vi har att röra oss i. Fjällnaturen är på olika sätt hotad och jag vill få folk att förstå den, så att fler ska vilja bevara den.

Till sist: Vad är grejen med fjällen?

– För mig är det det öppna landskapet, vidderna och tystnaden. På natten blir det mörkt och de ljud man hör är naturliga, från en bäck eller från djur. Det är väl just det att fjällmiljön ger upplevelsen av att det är avskalat, naturligt. För mig handlar det mycket om att landa i att bara vara. Den första dagen jag vandrar går jag och tänker på jobbet, den andra dagen går jag och tänker på andra problem. Den tredje, fjärde dagen början jag zooma ut ur den verklighet jag lever i, som på många sätt är konstruerad. Den femte och sjätte dagen börjar jag bara vara. Och den känslan, när man sitter utanför tältet och lagar mat och ser sig omkring – om man verkligen har loggat ut – den känslan vet jag inte om jag får någon annanstans i naturen än i fjällen.

Text: Karin Fingal

 

Produkten har blivit tillagd i varukorgen