Vi skickar inom 24 timmar – Fri frakt vid beställningar över 399 kr

Vandra i Skaraborg – intervju med författaren Magnus Patriksson

Vandra ut i en spännande och unik kulturbygd

Den som bläddrar i boken Vandra i Skaraborg får se fotografier av vidsträckta utsikter, höga bergsstup, vattenfallslaguner, blommande körsbärsträd, blå sjöar, mörka grottor, vita sandstränder, porlande bäckar och böljande fält. Väldigt långt från ”bara en platt slätt” som man blåser förbi på E20, som många tycks tro, menar författaren. Nej tvärtom, Skaraborg bjuder på vandringar i kulturbygd, med en särdeles rik historia och helt unika platåberg.

I boken skriver du att ”Du som bor eller besöker den del av Västergötland som ligger mellan Sveriges två största sjöar är särskilt lyckligt lottad!” Varför då?

– Jo för att det är så himla vackert! På många ställen runt platåbergen, i Valle och vid Hornborgasjön, finns väldigt mycket ädellövskog. Där kan man följa årstidernas variationer och nu i maj blommar körsbärsträden. Som lök på laxen får du också med dig en massa geologi, spår av istiden och landets första invånare med stenåldersboplatser och megalitgravar från Trattbägarkulturen – de är lika gamla som pyramiderna i Egypten. Och det är häftigt tycker jag! Sedan kan man givetvis bada i sjöarna och i Vänern och se på fågellivet. Det finns ett fantastiskt fint naturum vid Hornborgasjön. Så det är inte bara vandring utan det finns mycket annat. Och allt det här hittar du på ett förhållandevis ganska begränsat område.

Vad säger du till dem som åkt förbi på E20 och tror att Skaraborg bara är den platta ”schlätta”?

– Det är så mycket mer än ”schlätta”! Skaraborg är inte slätt. Det är både berg och sjöar och så fruktansvärt mycket historia och geologi som ligger gömt, som man inte ser om man bara passerar. Men det är lättillgängligt eftersom både stambanan och E20 pumpar igenom.

Vad innehåller boken för slags vandringar?

– Mest dagsturer, De flesta är rundslingor med start och mål på samma plats. Det finns några turer som man bör dela upp på två, tre dagar. Jag har använt lederna som utgångspunkt och sedan gjort om dem och skapat egna turer så att det ska bli bra. Jag har också tittat på hur platåbergen ligger i landskapet och de flesta ligger som på en tråd. Så jag har gjort det möjligt att kombinera alla de turerna i en enda vandring, från Mariestad till Falköping. Det blir en jättelång tur, vi pratar nog en vecka.

Om du skulle plocka en enda tur som man MÅSTE vandra, vilken blir det?

– Man måste gå en tur i Valle, så är det bara. Det är det finaste som finns. Där är gröna kullar, mängder av små sjöar, mycket blommande fruktträd och körsbärsträd. Det är väldigt vackert. Det finns en tur där man börjar i Varnhem och går upp på Billingen. Så går man ner i Valles kamelandskap, det är ett skotskt ord som beskriver landskapet som bildades av isen, med mängder av små kullar och små sjöar. Det är en ganska lång dagstur på 23 km, men den hade jag valt alla dagar i veckan.

Och tre andra favoriter?

– Halle- och Hunneberg. Halleberg ligger precis vid Vänern och det finns en tur som startar i Vargön. Då går man både upp och ner på Halleberg via stegar. Det låter lite farligt, och det är det väl också. De sätter brandstegar i klevarna. Den tycker jag är riktigt spännande.

– Det blommande berget Kinnekulle har också många pärlor. En tur börjar i Hällekis och därifrån går man upp till Högkullen. Sedan går man ner och passerar stenbrottet och Munkängarna där det är jättefint och växer mycket ramslök. Men den får man inte plocka på Munkängarna eller i några av naturreservaten, det är viktigt att tänka på.

– En tredje favorit finns i Falköping och den passar egentligen bäst att cykla, för det är stora öppna avstånd. Man får se stenkammargravarna och en speciell dal som kallas Djupedalen där olika bergslager skär ner genom skiffer.

Hur kom det sig att du skrev boken?

– För att jag tycker väldigt mycket om det här området, det är stora ord, men det är nästan kärlek till hur fint det är här. Jag känner att många, inklusive jag själv, är lite hemmablinda. Under pandemin började jag och min fru vandra vid alla femton platåbergen och då sade vi att ”det här borde man skriva en bok om”. Så kläcktes idén.

Hur gillar du själv att vandra?

– På en vandring vill jag ha med en fin plats att fika på, och dessutom gärna en restaurang på vägen eller i slutet så att man har något att se fram emot! Jag har försökt att få till det på vandringarna i boken.

I boken ser man bilder på sandstränder, bergsstup, grottor och utsikter – det är inte den gängse bilden av Skaraborg?

– Nej, precis. Och ändå har jag bara skrapat på ytan. Det är lite för att lyfta upp en annan bild än vad man i städerna kallar landsbygden. Det är inte bara landsbygd, utan gammal kulturbygd, kanske en av våra äldsta i Sverige. Det är inte utan att man är ganska stolt som västgöte, och det ska man vara. Birger Jarls grav – var finns den någonstans? Jo, i Varnhem. Utanför Stockholms stadshus finns bara en tom låtsasgrav. Det säger lite grann. Om man är intresserad av historien före de skriftliga källorna finns det mycket att hämta här.

Ett sista tips till den som bara kör igenom på E20 och vill pausa en stund?

– Sväng av i Mariestad så kan du antingen köra ner till hamnen och ta en Klings glass eller så kan du svänga av mot andra hållet och besöka en hembygdsgård i Karleby där det finns en förmodligen lika gammal kyrka som i Varnhem. Det skulle jag göra: Svänga av och ta en glass och titta till Karleby. Om du har några fler timmar hade jag stannat till vid Hornborgasjöns naturum. Dit kan man komma vilken årstid som helst och få ut väldigt mycket av det. Som på vintern när de har örnsafari och man får se havsörnar.

Text: Karin Fingal

 

Produkten har blivit tillagd i varukorgen